Idag har jag varit och ställt ut Caesar på västkustvalpen. Han var enda sheltien men vi fick BIR och hederspris 
. Han skötte sig helt okej. Det var bara jag som var lite förvirrad och nästan sprang åt fel håll 
Här är kritiken:
Mkt. tillt. valp med ett vackert välskuret huvud. Bett UA. Ännu en aning slarviga öron. Bra hals och rygg. Ordinärt förbröst, pass. bröstkorg. Bra stomme och vinklar. Rör sig lätt och ledigt. Vacker färg. Päls på kommande.HP, BIR
I helgen tog vi den nya bilen på testrunda till Helsingborg. Vi bodde i en liten stuga på Borstahusens camping i Landskrona. Trevlig liten camping som låg precis vid vattnet och hade fina gångslingor (som jag tyvärr inte nyttjade så mycket), MEN det blåser ju så fruktansvärt mycket vid kusten 
Första tävlingsdagen var det inte mycket till glada miner. Först när vi kom dit möttes vi av en tidsplan som sa att vår första start skulle vara 13:20 och vi var där kl 9. Det är ju jättesvårt att räkna ut sånt själv så det hade ju varit himla uppskattat om man hade kunnat få den tidsplanen hem i förväg! Sen uppskattas också en ”tidigaste start”-tid när dagarna ska vara så långa som mellan 7:30-18. Det är inte roligt att stå och vänta i flera timmar för att tidsplanen bara är högst preliminär. Nåväl, vi åkte iväg och handlade och lite sånt.
Sen när vi kom tillbaka såg vi att det fanns lediga parkeringar vid klubben, (de som inte fick plats fick parkera ca 500 meter bort) vilket kan vara skönt när man har med sig en sambo på kryckor. Men när vi ska köra in säger småkillarna som står där att det är fullt och att de platser som är tomma tillhör folk som kanske har åkt och handlat?! Min följdfråga blev då om det är så att de ska hålla platser vid planen hela dagen ifall folk har åkt och handlat när det troliga är att de som kommit tidigt och fått platser nära faktiskt åker hem tidigare också så fick jag svaret. Ja, tydligen!
Mitt humör som redan inte var på topp blev inte direkt bättre så jag pratade med en annan funktionär som sa att det ”bara” var så att de hade hållit platser åt ett par stycken som skulle åka och äta på McDonalds. Okeeej, men har man lämnat sin plats så har man väl det? Oavsett om man åkt hem eller har åkt på McDonalds! Nä, fruktansvärt irriterande och mycket dåligt!
Som om det inte vore nog började det sedan spöregna och dagen slutade med två disk. Hopploppet, nedan.
Dag 2 var humöret lite bättre då vi kom betydligt senare och vädret var mycket bättre. Det blev en disk och en runda med 10 fel och massa tidsfel.
Jag tycker att tävlingarna bara går sämre och sämre för oss.. Men det kanske inte är så konstigt eftersom att vi knappt har tränat något på senaste tiden och ”varje tävling är en avträning” som min kära instruktör Veronica sa en gång Jag får försöka ha lite tålamod och sänka kraven lite och framförallt TRÄNA mer nu när jag har en bil igen. Jag måste påminna mig själv om att det trots allt inte är en sheltie jag har och att jag får låta det ta lite tid Det är bara så fruksansvärt frustrerande att ta två steg tillbaka och ett steg fram.
Igår tog vi ut slalompinnarna igen och körde tredje träningspasset i spöregn :p
Caesar har börjat söka sig in i porten själv nu och kan springa självständigt med lite vinkel. Jag försökte med en leksak som han gillade jättemycket i helgen, men nu var den helt plötsligt inte intressant.. Så det var bara att försöka med godis igen, vilket gör att jag har svårt att få honom att dra framåt. När han får godiset av mig så tar han porten och vänder tillbaka direkt och när jag lägger godisen framåt drar han iväg bra men får belöningen även om han gör fel. Vilket gör att jag får kalla tillbaka honom och då tappar han farten ett par skick efteråt. Synd att min sambo går på kryckor, annars hade jag tvingat ut honom som godisvakt
Till nästa gång måste jag ha en annan plan B ifall han inte är sugen på leksak. Kanske det går att få honom att springa till stående stängd burk? När jag kastade burken fattade han inte alls varför han skulle springa efter.
Tips någon?
Mitt liv har varit jobbigt och komplicerat och jag har inte alls kunnat göra saker som jag vill
Men nu trycker vi på play igen efter 6-7 månader utan bil! Ingen mer otur nu tack!
Nu har nummerlappen till Inoff. Utställningen den 17 maj kommit. Det var hela 1 Sheltie anmäld Men det kan vara lika bra så slipper han bli så distraherad av andra hundar
Den femåriga flickan Dana och hennes syster Heather hamnar i händerna på Skottlands värsta pedofilring genom tiderna. Det är deras biologiska mamma och styvpappa som introducerar dem och de blir gång på gång våldtagna, slagna och utsatta för extrema övergrepp och våld av ett flertal pedofiler.
I vuxen ålder betsämmer sig Dana, med stöd av sin make, för att berätta vad som hänt henne och försöka sätta sit förövarna. Det slutar med att många gärningsmännen, inklusive modern som inte bara möjliggjort övergreppen utan dessutom aktivt deltagit i dem, blir dömda och får avtjäna långa fängelsestraff.
Det här är berättelsen om en ung kvinnas kamp för att komma tillbaka till ett normalt liv efter år av övergrepp från såväl främlingar som familjemedlemmar, och från modern som borde varit den som skyddade henne mest.
Citat från baksidan av boken.
Väldigt gripande berättelse, i början av boken när hela historien berättas tror man till slut inte att det är sant att så många i familjen kan vara inblandade. Inte bara mamma och styvfar utan även både morföräldrar och styvfarsföräldrar. Som hon själv nämner i boken så är det ganska otroligt hur de lyckades hitta alla dessa pedofiler innan internets tid. Det är ju inte direkt något man småpratar om i matkön.
Nä, riktigt hemsk berättelse som var riktigt svår att ta till sig. Det är svårt att sätta sig in i vilka motstridiga känslor Dana har till sin mamma. Samtidigt som hon hatar henne för det hon har gjort älskar hon henne ändå som sin mamma och mår dåligt för att hon sitter i fängelse.
Väldigt läsvärd men riktigt riktigt hemsk!
Nu har nya sökrullen kommit. Vovvarna testade den Ska bli spännande att se hur den funkar i skogen!
Jag fattar inte hur folk tänker när dom dumpar precis ALLT på en återvinningsstation. Mer eller mindre vidrigt är det i alla fall varje måndag morgon! Trevligt värre att ha detta som granne…
På måndag blir Caesar 5 månader. Jag försökte mig på att fota lite 5 månaders bilder. Det är inte lätt att få honom att stå och titta framåt när man är ensammen och fotar Ville få honom att stå med bakbenen lite längre bak men då hamnde dom nästan för långt bak i stället
Jag trodde att han hade vuxit mycket mer, men enligt min väldigt dåliga mätning är han bara drygt 34 cm. Det kan säkert skilja nån centimeter åt nåt håll för det går sådär bra att mäta
Klicka på bilden för att komma till växtsidan.
I onsdags körde jag träningspass nummer 2 med 2×2 metoden. Jag provade att lägga godis på en sten för att han skulle få lite framåtsug. Det funkade mycket bättre än när jag försökte få honom att springa efter en godisburk som jag kastade
Nackdelen är att han kan tjuva godisen även om han springer fel och när jag stoppade honom med rösten en gång så vågade han knappt gå fram till godisen igen. Jag fick helt enkelt strunta i att klicka när han gick fel och låta honom ta godisen och låtsas som ingenting.
På grund av detta vågade jag inte utmana honom nånting eftersom han då skulle få godis om han gjorde fel så vi körde bara rakt framifrån så att det skulle bli rätt varje gång. Han sprang dock på bra och jag kunde få honom att springa själv på ganska långt avstånd till slut.
Ska försöka att inte vänta lika länge till nästa pass Måste dock fundera vidare på vad jag ska använda för belöning…